R.I.P Mormor!

Igår runt sextiden somnade min kära mormor in för alltid. Efter lång sjukdomstid i cancer har hon äntligen fått slippa smärta. I 1,5 vecka har hon legat inne på lasarettet med syrgas, dropp och morfin. Trots att hennes vilja att leva hade gett så höll kroppen i ett tag till. Men nu äntligen har hon fått den sista vilan.... 

Från att hon fick reda på att hon hade cancer så har hon ändå levat ett aktivt liv och inte varit så hemskt dålig. Men senaste året har allt hopats sig och hon har blivit bara sämre och sämre. Så efter att att vuxit upp med en pigg, alert och frisk mormor så känns det skönt att hon numera slipper lida. Jag kommer att sakna henne otroligt mycket och det känns konstigt och tomt att veta att hon inte finns längre. 

Gårdagen var en av mina värsta dagar, farmors död är den andra. (hon dog för fem år sen och jag saknar henne fortfarande) Jag var i Rättvik på agilitytävling och när tävlingarna var slut och vi skulle börja plocka ihop lite och förbereda för morgondagen såg jag att min moster och mamma bara hade ringt med en minuts mellanrum. Magen knöts sig och jag förstod att det var nått med mormor. Antingen att hon blivit ännu sämre eller att hon gått bort... Förstod att det lutade åt det sista. Och så var det... Så jag och mamma åkte dit och tog en sista titt på henne så man fick säga farväl riktigt. Var konstigt att se henne ligga där livlös, men ändå så fridfull... 

Idag har humöret gått upp och ner hela dagen. Ena stunden gråter man, andra känns det rätt så ok. Men riktigt ok kommer det inte att kännas på länge... Hon kommer alltid finnas i mina tankar och en tår kommer att komma då och då. Men jag ska tänka tillbaka på alla bra stunder jag haft med henne, och vilken toppen mormor hon varit, inte tänka på det sorgliga. Hon och farmor kommer att dela den speciella plats i mitt hjärta för alltid! 

(Imorse när jag vakna tänkte jag att mormor nog ligger på bryggan i Gimmen i solen och njuter eller ute på en skön skidtur. Kanske far hon runt och kollar hur vi alla har det och försöker skänka ett lugn över oss alla... Bilden på Pontii kommer från bryggan i Gimmen. Dom andra två är tagna i Gyllbergen när vi åkte skidor för ett antal år sen...)

Älskar dig mormor!