torsdag 11 september 2008

Slut på friden....

Nu är hantverkarna här och ska reparera min vattenskada. Så nu är det slut på friden! För er som inte har koll på vad som hänt med min lägenhet, tänkte jag lägga in ett gammal blogg inlägg från en annan blogg. Där förklarars allt. Om min kaosartade dag när vattenskadan var ett faktum! Så nu ska man ha folk springande här var och varannan dag, så vila mitt på dagen, sova ut på morgonen när jag har sovmorgon och springa omkring näck efter duschen kan jag ju bara glömma! Men det ska bli riktigt skönt när allt är klart! Då har jag nytapetserat sovrum, nytt golv i hallen med klinkers en liten bit in, och nytt golv och nya tapeter i sovrum nr.2! Great!!! Men som allt annat så kommer det ju att kosta en slant trots försäkring... konstigt det där... Man står och betalar för försäkringen för att det inte ska vara så dyrt när olyckan är framme... Men nog fan blire ett antal tusen som ska betalas innan allt är klart! Fy fan!

Detta hände 26 januari 2008

"Dagen började sådär lagom trevligt med en promenad med Pontii o Alva. Tog en timmes promenad på morgonkvisten. Under promenaden ska Pontii kissa i vanlig ordning. Men Alva bestämmer sig för att lukta PRECIS där han ska kissa, så det slutar med att Alva får sig en liten dusch... Nice.... Kommer hem, käkar frukost och bestämmer mig för att jag ska städa lite och fixa lite med saker och ting hemma. Ordna i garderoben bl a. Sen tar jag itu med alla mina papper. Sorterar och sätter in i pärmar, sånt jag slarvat med den senaste tiden.

När jag lyckligt är klar med det reser jag mig upp och ska gå och slänga lite papper.... Då ser jag att hela köket är fullt i VATTEN!!! Kollar snabbt på frysen om den pajjat och börjar rinna vatten därifrån. Men vattnet kom inte därifrån. Kollar ut i hallen. HELA HALLEN FULL I VATTEN! Kollar in i badrummet... SÄKERT EN DEC MED VATTEN!!! Och det forsar ut vatten från tvättmaskinen. Eller från luckan där man har i tvättmedlet. Stänger av maskinen och vattnet slutar rinna. Slaffsar mig ur badrummet och ringer föräldrarna. Pappa dyker upp med hink och svabb. Med dörren på vidgavel och hans mun också förresten när han ser vattnet, så smiter Alva ut... Jag springer efter... barfota... Men lilla Alven hade bestämt sig för att hon inte alls ville bli infångad eller inkallad. Utan springer ifrån mig hela tiden. Paniken börjar öka och därmed även ilskan och rädslan. Och min värsta mardröm någonsin tror jag händer... Alva sticker efter en bil som hon ska skälla ut och springer mot riksvägen. Jag trodde jag skulle svimma. Jag springer som en galning efter henne och ser henne stå på riksvägen mitt emellan vägarna... Men hon lyckas ta sig över till andra sidan utan några som helst problem... När jag springer över vägen blir jag dessutom utskällda av två personer som blivit utskällda av Alva... Som om jag har gjort så med flit, att låta Alva smita o skälla ut folk??? Hur korkad får man vara? Iaf så fick jag tag på henne så jag kunde gå hem med henne... Så tack gode gud så gick allt bra. Hade hon blivit påkörd så hade jag aldrig förlåtit mig själv! Jag och Pappa fick iaf ställa oss o svabba lite, men skadejouren kom iaf hit och började suga upp vatten från golvet. Så nu står det fläktar som ska torka lägenheten. Så jag får nog flytta hem till mor och far för ett tag. INTE SÅ JÄVLA ROLIGT! Jag kommer att få krupp. Men man får se det lite positivt iaf. Jag kommer att spara lite pengar! =) Man måste ju se lite ljust på saker o ting mitt i eländet.

Men om ni trodde det var nog så kommer det mer. Sussi kom hit som en räddande ängel iaf och tog ut hundarna på promenad. Så hon skulle gå i skogen, ta typ 4 km spåret vid klubbstugan. Men efter ca 1,5 timme ringer hon och har gått vilse, och har bråkat med Pontii. Så jag ska försöka leda henne rätt där... vilket inte är lätt när man inte vet vart hon hamnat. Men efter ett tag hitta hon på ett ställe jag kunde guida henne hem igen ifrån. Så hennes promenad blev nästan 2,5 timme lång... Så nu är hon tillbaka och vi ska sätta oss ner o käka lite sallad från pizzerian. Men klockan är ju bara halv fem än, så mycket kan ju fortfarande hända! Varför sluta nu liksom???Låt mig veta när ni slår min dag! Kram kram!"

Så var det med det! Spännande dag eller hur?!

Nu ska ja försöka jobba lite till, om det går... kram kram!

1 kommentar:

Sussi sa...

hahaha!
Ja du Jenny, den där dagen glömmer man inte i första taget.
Skönt att allt blir fixat nu iaf.
Puss puss!