Idag fick Pontii antagligen ett nytt epilepsi anfall... Usch va jobbigt det kändes, visste inte vad jag skulle göra! Jag och Sofia satt här hemma och helt plötsligt reser sig Pontii upp och börjar vingla runt på golvet för att sen ramla in i köksbordet. Så jag slänger mig fram till han och försöker få han att lägga sig ner för att han försöker desperat att sitta upp trots att han inte har balansen till att sitta upp. Så han faller ner på golvet och hamnar mellan köksbordet och bänken och börjar sparka mot väggen och rullar runt i små kramper. Blicken är helt och tom och han stirrar bara och nacken är helt stel. Mungiporna är ned dragna och dreglet bara rinner. Ser sen att det är bruna fläckar på golvet, så antagligen har han "bajsat på sig" lite eller tömt analsäckarna... Jag försöker sitta med han och få han lite lugn. Jag vet att det kan vara farligt att vara i närheten av en hund som får ett anfall eftersom man gå få sig bett för att dom hugger i luften. Men jag såg att det var ganska milt anfall så jag vågade sitta med han under anfallet. Det höll på i ca 2 minuter tror jag sen lugna han ner sig. Denna gång kissa han inte på sig iaf, som förra gången. Sen kom han och lade sig bredvid mig en stund, sen kom nått efteranfall för han försökte resa sig igen och var jättevinglig. Och sen låg han och bara flämta och dregla en stor pöl på mattan... Så jag ringde Falu Djurssjukhus och pratade lite med dom. Så dom lugnade mig lite. Hon tyckte att det lät som en anfall och att han troligtvis kommer att vara som vanligt om en stund. Och det var han, nu ligger han och sover och visar inget sken alls av att ha varit så dålig som han var då. Riktigt skumt det där, ena stunden tror man att han håller på att dö och senare så är det som att ingenting har hänt!
Men jag säger då det, skulle den här hunden dö i förtid, då skulle jag gå i tusen bitar. Jag lovar! Han betyder så otroligt mycket för mig så jag vet inte vad jag skulle ta mig till! Trodde inte att man kunde älska så mycket som jag gör till denna håriga varelse! Jag skakade säkert i en halvtimme efter, så rädd blev jag att detta var slutet på hans liv. Jag vet att han har negativa sidor som många kanske inte skulle acceptera, men hans goda sidor överväger ALLT!
Det bästa av två saker i mitt liv (Funky är det andra! )
Första april 2007
Love u!
1 kommentar:
Men gud! Fy vad hemskt. Jag blir så berörd när jag läser....det är så jobbigt när djuren ine må bra. Kramar till er.
Skicka en kommentar